Milkweed (UK)

Milkweed beskriver sitt sound som slacker-trad, vilket är både sant och på sätt och vis otillräckligt.

I tre år har Milkweed förfinat en formel – de tar befintligt källmaterial (en folkloretidskrift, en bok om walesiska myter, en annan om mänskliga kvarlevor från bronsåldern och, alldeles nyligen, Thomas Kinsellas mästerligt nyktra översättning av Táin Bó Cúailnge), hackar orden i bitar och matar dem genom en flismaskin med lo-fi-produktion och experimentell folkmusik.

På ytan är deras musikaliska intressen transatlantiska – de följer den rika kreativa linjen som löper mellan brittisk traditionell musik och sånger och melodier från östra USA. I verkligheten är deras omfattning global och rotad i djup tid, med influenser från förhistorisk tid som sipprar in i en orolig och obehaglig modern tid. Som ett resultat faller deras musik inte lätt någonstans, utan hoppar istället mellan förtrollande folkmusik och oroande spöklik experimenterande.